Gravid i v 25 o nervös inför framtiden!

Hej jag är 19år å är gravid i v 25 just nu...
Tiden går fort o ju längra graviditeten går ju mer nervös blir jag.
Jag o min sambo har varit ihopa nu snart i 5år.
Allt är igentligen bra,
Men är det någon av er unga mödrar som har ställt sig frågan...
" Hur ska jag kunna bli respekterad som en vuxen kvinna nu, när alla har sett mig som en ung tonnåring? " ???
Mina svärföräldrar är kanske inte vad jag önskar att dom skulle vara.
Dricker ofta, o blir väldigt förändrade till det neggativa när dom dricker.
Och har fått fostra sitt första barnbarn som sitt eget.. för deras dotter var ungt o inte redo att abli mamma när hon fick sin dotter...
Jag är rädd att dom inte ska ta mig på allvar, å respektera mig o mina åsikter å mina regler för mitt barn...

Jag blev väldigt upprörd när min svärmor sa till mig att det var hennes bebis lite grann iaf som jag gick å bar på... Det fick mitt hjärta att brista.
Vad har jag gett mig in på?
Jag behöver inte hjälp att fostra mitt barn, jag har en bra man som hjälper mig med det. Det räcker väl med att farmor o farfar är farmor o farfar ?
Man måste ju få ta sitt ansvar själv, å ett barn är inget man ska kunna ta ifrån en mor... Jag är orolig. Är det någon som känner som jag ?

Jag kan inte sluta tänka på hur det ska gå att behöva förklara detta för mina svärföräldrar, dom kommer ta väldigt illa vid sig.
Men jag måste väl ge dom ett val, antingen är dom farmor o farfar eller så behöver dom inte vara ngt alls till vårt barn ?! Eller ?
Hjälp... jag är sömnlös på nätterna.

2009-10-26 14:20:30

Det är mycket viktigt att du får fram dina känslor och känner du att det är jobbigt att prata med om, så kanske din pojkvän kan hjälpa till?

Sen har man många gånger lite svårare att få respekt och sådant när man är ung mamma, men det gäller att stå på sig. Det är DITT barn, DU bestämmer regler och det kommer inte finnas någon (förutom din pojkvän då som kommer känna ditt barn och dess behov bättre än du !

Men sen kan man alltid ta emot goda råd

Prata med dom så kanske det löser sig enklare än vad du tror?

2009-10-27 21:06:07

Jag har vart med om nästan samma. När jag var gravid med min och min sambos dotter så brukade hans mamma säga att hon ska få barn osv till hennes vänner, när det är hon som ska bli farmor. Men jag sa då åt henne att du ska bli farmor inte mamma och att det är jag som är mamman till barnet. Det är mina och min sambos regler som gäller, thats it. Prata med killen din också om det om du inte gjort det ännu.  

När det gäller din ålder så kommer allt bli bra!  Folk har tittat snett på mig för att jag är ung (21 år) och går runt med en liten bebis. Men det är bara att hålla huvudet högt och vara stolt över att du är en ung mamma! ^^ Man är ju inte en sämre mamma bara för att man är lite yngre. När lillknodden väl knackat på dörren och kommit ut till världen kommer du kunna visa alla att du är en vuxen kvinna och du är en mamma. Det bästa som kan hända vill jag lova! Min dotter är nu en månad gammal

Hoppas allt går bra med graviditeten och med dina svärföräldrar!

2009-10-28 00:32:43

Heej, Tack för erat stöd , är verkligen vad jag behöver.
mitt största problem är ju hans föräldrar. dom dricker mkt, o jag vill inte min unge ska va där när dom dricker för dom blir så otrevliga o hårdhänta.
Hans mamma, hon är alltid stressad o ska alltid ha rätt, försöker du förklara för henne att hon har fel blir hon skit sur.
Hon har ett jäluskt humör. o hon är jag har verkligen bråkat förr... å det är jobigt.
Tråkigt för min kille att behöva va med om, och tråkigt för alla.

Men jag ska göra mitt bästa för att försöka framföra vad jag behöver få sagt till dom för att förstå så bra som möjligt. . .

Det är ju det att man är ung, o dom ser ner på en å tycker att mina åsikter betyder inget. . .
Men ja , å min mamma har flyttat utomlands å min pappa träffar jag inte så ofta, så jag har ju bara mina 2 systrar o mannen min...
Men men, vi får se hur det går.

jag tror hans mamma beter sig såhär för hon förlorade sin siste dotter när hon var ca 2år i cancer... =( å sen fick hon uppfostra sitt första barnbarn som sitt eget för hennes andra dotter som då var äldre var inte redo för hon var 19 å ville inte vara mamma, hon ville träffa killar o festa....
Tror det 'r därför hon är som hon är så det är ju rätt kännsligt.. men hon måste ju respektera oss...

Hur gjorde ni när ni  fick barn? första veckan lixom ?
hade ni familj o vänner springande i ert hem som skulle hålla ungen å sånt ?! eller var ni ensamma första veckan o mös?
känner inte jag vill ha en massa folk hosm ig, första veckan.. =/ är det egoistiskt ?

2009-10-28 11:38:03

Det är säkert jättejobbigt för din svärmor om allt hon varit med om, men hon ska ju fortfarande respektera er och kunna lyssna på er utan att bli skitsur över det. Ni har rätt att framföra vad ni tycker.                                                                               Det är ju tråkigt det där med alkoholen om dom blir otrevliga osv, förstår mer en väl att du inte vill att ditt barn ska vara runt dom då. Jag hoppas verkligen för er skull och för barnets bästa att det ordnar sig för er.

När det gäller första veckan så var jag och min sambo själva iaf fem dagar innan någon fick komma. Men det är upp till var och en, hur ni kommer känna osv. Det är en väldgt stor omställning att få barn. Och det är absolut inte egoistiskt att inte vilja ha en massa mäniskor runt sig första veckan, för trött är man! Ni får förklara för dom att ni säger till när ni är redo med en massa uppmärksamhet.  Allt kommer nog att ordna sig ^^ 

2009-10-28 13:07:29

ja det är inte lätt... å det är inte lätt för min kille heller.
Hans mamma framför allt kan ta väldigt illa vid sig för minsta lilla å slänga ur sig en del omogna o otrevliga saker.
Men jag har fått ett stöd från min äldsta syster som är mkt snäll mot mig, å hon säger till mig att inte ge efter, för börjar jag med att ge efter kommer jag vara olycklig resten av livet, för då kommer dom ta hela handen ist för ena fingret!!!

Jag måste lära mig att säga ifrån själv, är inte så bra på det men nu handlar de t inte bara om mig.. utan om mitt ansvar för min son.

Tack snälla för era svar, det tröstar mkt att läsa av ert stöd.

Emmi_88

Jag tror nog det är rätt skönt med en vecka ensamma...
Tror man behöver det tillsammans.
Tack för de fina raderna....

2009-10-29 11:07:54

Jag är glad att jag kunde hjälpa lite iaf

Lycka till nu med allt och hoppas allt går väl med graviditeten, familjen och den kommande förlossningen ^^ När du väl har din lilla son i famnen kommer du vara världens lyckligaste!

2009-10-30 19:45:20