kan man kräva att en utredning blir gjord?

Måste behandlarna på bup bestämma det i sitt team eller kan man själv käva att det finns goda grunder för att genomföra en utredning adhd?

mvh Lena

2009-08-04 07:50:08

Svar från: Kati
680 inlägg i forumet

Det kan nog vara lite olika beroende på Bup. Men jag tror de bedömer om det finns grunder för utredning.....

2009-08-04 14:03:17

DOm frågar jättemånga frågor som sedan avgör om det finns underlag för en utredning,men man söker ju knappast till bup om man inte har gjort allt för att det ska fungera. Våran son hade stora problem på dagis och hemma.Har man ett barn som funkar på dagis och jobbig hemma så tror jag att det bara är tillfälligt.Nu pratar jag om adhd,sen vet jag inte vid andra ev diagnoser.Vi har fått bra hjälp av bup i västerås,gick fort men sen står man där och får kämpa med f-kassan om vårdbidrag och rektor som inte ordnar mer personal nu när han ska börja fklass,för det finns inga pengar....

2009-08-04 15:19:57

Svar från: phoebe
1370 inlägg i forumet

Man kan ta upp sina funderingar och prata om det men det är nog teamet eller läkaren som beslutar om det skall ske eller inte.

Vi köade till bup i nio mån för misstanke om adhd på min son och fick sedan en första träff med psykolog, kurator, arbetsterapeuten, läkaren, skötaren. Där de träffade mig min, sambo och sonen. Ställde en drös frågor till oss och sedan diskuterade de en stund utan oss för att se om de skulle anta oss eller inte. Men det tog in oss för utredning och det visade sig som vi misstänkt, en adhd diagnos blev det.

Men man tar ju inte upp en oro som inte är befogad så prata med dem.

Vi ser att sonen har vissa autistiska drag med men inte så att han behövs utredas för det som det ser ut idag och det har vi pratat med skötaren och läkaren om. Vi alla skall hålla ett öga på det men inget skall göras i dagsläget.

Lycka till och stor kram phoebe

2009-08-04 18:59:17

Alla barn ska ha rätt till läkarvård oavsett vad det än må gälla - så säger barkomissionen - men är det så? Svar = NEJ!

Det är en endast en utbildad barnläkare som är specialist i ämnet som kan utröna om detta.

Sedan är det inte vidare roligt att inse att står man som vi under lagen om gemensam vårdnad efter en skilsmässa - så kan en förälder emotsäga sej att barnet får träffa en sådan doktor! Det är hemskt men sannt! Lagen sägger att gemensam vårdnad bygger på att föräldrarna är överens!!!

Hur många skilsmässopar är eniga?

Vill nu någon "jävlas" pe ren svenska så kan man som nu vägra - kosta vad det kosta vill - tom när det gäller att sätta sitt eget kött och blod före egna viljor och principer.

Vad är problemet om ett barn nu skulle få träffa en specialist doktor - är det nu inte någon diagnos då kommer ju detta fram under utredningen.

Nu kan altså inte vårt barn få varese utredning eller hjälp - vårdbidrag går inte att söka om inte det står på pränt att diagnosen finns och BUP hjälper inte till om det föreligger en tvist...BUP anser att de ska gå in när läget lugnat sej - helt otroligt! Det är när det är kaos som hjälpen behövs - eftråt klarar man sej jus själv!

//Omtalad pga strid för ett barn.

2009-10-06 09:26:04

Hej !

När man är mitt uppe i kaoset med utbrott, helger som blir förstörda av argt barn som sparkar,slår skriker åt sina föräldrar

att man är en idiot eller inte vatten värd för att man kanske vill

ha någon slags ordning på tillvaron så är det stöd och hjälp man behöver och då helst med detsamma innan man själv rasar ihop som en hög på golvet.

Vi har haft det rent ut sagt SKIT i snart 3 måndader och mycket jobbigt i 5 år totalt,  sedan vår pojke kom till oss adopterad. (gått på BUP i över 2 år)

Vi vet alla symtom och tecken när det gäller adhd /TROTSSYNDROM men ändå vill inte BUP göra en utredning

på honom fast det inte fungerar normalt med skolan eller hemmet framförallt.

Det härmed skolan tycker de är viktigast och kan tänkas göra ett test/utredninghur mycket han lärt sig men inte hemmabiten.

Står i kö för att få kontaktfamilj men inte heller där händer något. BUP erbjuder att få hjälpen Mellanvården vilket inte känns som  någon större hjälp för oss, men vi har inget annat val än att prova det.en del släktingar runt omkring oss förstår inte hur slutörda vi är eller vill förstå hur vår son på 9 år är, han är jobbigare än att ha en bebis att ta hand om.

det är inte kul längre att ha det så här skit.

/Lena

2009-10-06 13:56:17

Hej

Nu behöver vi nog tillsammans gå ihop och göra något vettigt av allt det här - det verkar som vi är många med samma problematik och status - som att många famlar i okunnighet till vansinne trots att så många förmodligen vandrat den här vägen före oss av helvetets kval i att göra rätt eller fel i välmeningen för livets guld - våra älskade barn!

Vi frågar oss -  Duger vi som föräldrar ? Är våra barn oupfostrade eller har de något annat problem...? ja alla frågor vi känner igen ...som nu gjort att jag suttit till 3 på nätterna och läst och läst och läst...för att lära och förkovra och klara bana väg för våra barn - och peppa andra - nu kontrar jag barnkommissionen emot föräldrabalken tillika skolan som också har ett stort ansvar de många gånger är rädda att stå upp för -  och tar reda på barns rättigheter i samhället - vilka är många!!!

Det fungerar dock inte så bra som det skulle kunna göra när man läser hur eller vad som står skrivet i de olika lagarna - det känns som om sunt förnuft har kastats långt långt bort bort när det kommer till hur barn fungerar eller vilka behov de har om något faller ur ramen för det som kallas "normalt" -  och DET måste vi göra något åt!!

Detta framför allt för att komma till positivt resultat för våra egna om vi nu inte hinner med våra egna innan de vuxit upp hemska tanke då vi inser hur lång tid det ska behöva ta för att få åstad en utredning --- åtminstonne få hjälpa andra - må detta  göra våra egna hemska erfarenheter genom striden för våra barns rättigheter till skola utveckling och relationer, värt mödan av det vi själva lärt på ett väldigt kränkande sätt - som om vi skulle i naturlighet besitta själva den utbildning som social och Bup skulle stå för - bara för att vi fått underbara varelser kallade barn!

Olika yrken skall förestå olika utbildningar - naturligtvis - säger vi till detta - varför står då socialen för så låga kunskaper eller krav på utbildningsstatus för de egna anstälda? Många av deras anställda avkrävs inte ens kompetens eller utbildning mer än såkallat sunt för nuft till uppgiften kallad - hemska tanke många värderingar kopplas till detta faktum...

Anställda på socialen ska ju faktiskt jobba med de största fallen i vår kommun - vår framtid våra BARN! Nej! Det är inte stort och problematiskt - det är Möjligt och intressant - vi har framför oss "Möjligheternsa barn!" VÅR FRAMTID!

Vi bör se intresset i att klura ut hur att ge barn olika möjligheter till inlärning - det är en kick att se våra barn förstå och utvecklas!

Hur som helst är det nu så att vilken instans det än må vara tror sej kunna utala sej utan en specialists utbildning om en utredning är aktuell eller inte - så anser jag de bör tänka om - den enda som kan utröna om detta är ju specialisten !!!

Om barn och föräldrar har misstanke om avsett problematik - ska ingen neka till någonting! Möjligheter ska serveras - för barnens bästa! Låt de som har misstanke få vägledning till att träffa och möta den bästa av speialister i ämnet som bara kan finnas att nå - om det spekulerade inte så är fallet - ja då kan säkert denna specialist vägleda vidare till vart att söka den hjälp som eftersökes.

Jag har hittat att nästa år 2010 i Juli - vet Ni vad ?? Då kommer en lag som säger att ingen förälder kan längre neka till att barn skall få utredas - bra va?!? Lite ledsen att det är ett helt år dit - men bättre sent än aldrig tycker jag - och tack du den person som skapat lagen för detta och dessa barn!!!

//Omtalad

(och förmodligen rätt besvärlig som står upp för våra barn - en sån där som sos rynkar på pannan inför - för då kanske de måste göra själ för timmarna av oss betalda till skatt för att få det bästa som finns för våra barn. Hoppas vi blir fler som tjatar tills vi förstår och barnen får den hjälp de har rätt till! Tänk så bra om de barn som nekas vård nu kommer kunna få den  - och med detta som följd ge extra resurser till skola och fritid - många blir glada av utveckling!)

2009-10-06 17:39:02

Hej

stämmer precis allt du skriver, tyvärr så känner man sig liten på jorden och stor iorden som förälder, när man ror i motvind i tålamodets brunn. Det är bara föräldrarna  som ska ändra sitt beteende och att att det behövs mera hjälp än att förstå det är jag nog inte ensam om.

kram till dig mvh Lena

2009-10-07 08:02:46

Så är det ...men nu är vi en hel drös här i bygden som börjar ställa oss upp - gör det du med! Vi är starkare när vi är flera eller hur ? Vi måste ändra rutiner och system på social och BUP!

Tänk BUP vilken härlig stämma som svarar att nej det är så rörigt att vi väntar tills allt lugnat ner sej då kan vi hjälpa - Herregud! Ska vi vänta tills det lugnat ned sej kring en situation av ADHD - de har kanske inte klurat ut att bråk mellan föräldrar och konflikter kan komma från ren trötthet från ett barn som kräver det olidliga??? Vi behöver väl ändå itne hjälpen när vi redan klurat ut allt - det är det absolut dummaste svaret jag hört!!!!!!!!!!!!!

Detta måste fram i ljuset - TIDNINGAR & MEDIA är nästa steg - Uppdrag granskning kanske?? De behöver se över hur illa det verkligen är och hur lagar och förordningar enkelt kan tolkas precis hur man vill - och en socialsekreterare med knappt någon utbildning alls kan besluta om hela vårt liv i en handvändning på några timmars möten i bästa fall för mej handlade en del utskick och bedömningar från att inte träffats allt - fint va?! Du vet - sociens anställda kan inte ens anmälas utan

Så - jag har letat lagar. I Juli nästa år kommer lagen som säger att inget barn kan nekas utredning oavsett vad.

Du kan kräva en utredning nu om bägge föräldrarna är eniga och varje skola och enhet har ett resursteam och det är via psykologen i denna grupp du ska vända dej där att få hjälp. Det finns utomstående hjälp och privat hjälp - så har vi gjort för att riva upp en storm som gör att skolan blivit tvingade att reagera och hjälpa - jag har varit ett pain in the as !

Kurator på skolan kan du glömma för de har inte mandat att agera - de får bara lyssna (!)- inte heller de lägre vårdlagen - du måste högre och det är socialen du ska vända dej till och kräva hjälp  bokstavligen!

Varje barn kan själv vid möjlighet av ålder själv anmäla att det vill ha hjälp pga omständigheter - och känns det hjälv vid att mycket blir fel - misstolkningar etc etc så kan barnet själv få insikt och förstå att det är inget fel på detta utan tvärtom så finns det hjälp att få - skolan säger "det finns inga resurser - DET FINNS DET VISST DET!!!

Skolan har ansvar och mandat att agera - rektorn ska agera - kräv att de gör detta - Kräv också att det inte tar 3 år innan någonting händer - tjata tjata tjata -d å blir du lika jobbig som jag och det händer saker för de ville väl förmodligen få lugn och ro och slippa såna som mej - jepp så blev det - jag är helt slut efter 1 år av galenskaper - MEN det gav resultat-

Så nu kommer det också att bildas ett nytt team som jobbar i enhet skola soc och polis - dess har tidigare jobbar bredvid varandra men det känner du säkert redan till - nu kommer en ny organisation från härliga yngre grabbar som har ork att göra något verkligt bra. Så teamet för ditt område där du bor med skola ska och måste öppna ögonen.

Barn med diagnoser har andra rättigheter . tex få proven uppläsa - eller få göra proven på 2 pass för att orka - eller få resurser som speciella dator program och ev egen dator att jobba vid och spara sina arbeten - att läsa med annan färg i texten och kanske en annan bakgrund hjälper - det finns ett dataprogram som heter one word 98 sök detta och be att få en remiss från skolläkare som också kan utreda från skolans väg som också kan vägleda vidare för utredning ang diagnoser.

När barnet fått en diagnos kommer nästa steg att orka söka vårdbidrag - här kan vi söka bidrag för du behöver INTE ha en pågående utredning för att göra detta - inte heller en färdigställd diagnos - det räcker med att uppge allt som går sönder och hur trött du blir av allt extra jobb - du har rätt till kontaktperson och stödhjälp betalat av kommunen - en del av min egen lön kommer från kommunen för jag agerar som kontakt person i frågan själv ang över mitt eget barn - jag har alltid gjort jobbet tidigare men om någon annan ska göra jobbet går jag heldre ned i tid från mitt nuvarande för att ta hand om mina egna barn -

Hör av dej igen - jag hjälper gärna med fler råd.

Du - glöm inte - sök efter fonder - det finns många att söka för hjälp och stöd i form av bidra till både det ena och det andra - du behöver vila för att orka du kan även du få en remiss av läkare för att just få orka - det finns uppvilnings hälsohem kan man säga för sånt - tex i ett område för en del av sjuka finns vidarekliniken - rent vilohem och kunnig personal för utbrända och trötta och olika andra delar av vårdvärlden - men detta kan vägleda till vad du kan ta till för att orka för guldet i ditt liv - ditt barn!

Var rädd om dej - du är den dina barn har för att finna rätt i sitt liv.

//Omtalad

2009-10-07 10:46:16

Hej omtalad!

Hur långt har du kommit med soc/Bup och hur bar du dig åt för att orka med? Själv har jag ringt och gråtit både på Bup och i telefonen med soc, aom utreder och har lovat att vi ska få kontaktfamilj men ingen verkar vilja eller orka kunna ställa upp

och jag vet inte vad jag ska ta mig till med detta längre med allt

helgerna  är värsta kaoset, och tyvärr så sliter det hårt på äktenskapet och familjelivet är inte det man önskar någon.

Jag håller verkligen med dig om att SOC/BUP behöver granskas och människor runt omkring behöver verkligen förstå hur

jobbigt det är att ´kämpa som en galning för att få hjälp och

väntetiderna även om vi är inne i "systemet" på BUP är fast man påtalar att läget är AKut kaos så får man vänta över 3 veckor på att få tid och sedan 3-4 veckor till för att komma igen.

Var finns hjälpen för oss föräldrar??? jag bad om att få kontakt med ex.psykolog eller kurator för min egen del då vi levt i kaos i 3 år fick ingen hjälp med det alls. Att tänka på barnets bästa är väl också att tänka på att barnets föräldrar ska orka stanna kvar.

vi har väntat på att få rätt hjälp för vår pojke med utredning /och soc sedan juli och nu är det oktober.Eftersom sommaren har varit ett helvete på jorden, med semester förstörd, sonen hotade och hotar med att mörda oss. Han bet oss i armen och tog stryptag

'ändå händer INGENTING det enda de erbjuder är mellanvården.  Vi lever i ett vakum och man kippar efter anndan.

/Lena

2009-10-07 13:32:35

Jag tror skolan kan göra stort för er här och just nu - de har större ansvar än vad man kan tro och de ska ta det! Så ring rektorn får ni inte gehör där så ring till chefen över och över till sist måste man faktistk koppla in skolverket -

Ni ber ju faktiskt om hjälp - det är Ni hedrade av!

Ge inte upp nu - den sista biten är alltid värst att gå - sök er in på sighten för föreningen om ADHD där finns också hjälp att få - jag vet att Ni har det jobbigt och inte orkar söka på allting just nu - men NI MÅSTE KRÄVA HJÄLP!

Så med detta sagt - vänta inte på svar - kräv svar nu - för ni orkar inte vänta - det är helt normalt!

Ni får kanske tom sätta er på soc tills de behagar öppna...

Ge gärnet under en vecka - lägg allt annat  åt sidan - nå resultat och ta resten sedan - Jag har väntat och trott att när någon säger att de ska höra av sej tillbaka så gör de det - men jag har blivit bortglömd - och väntat i onödan - så var jobbig - tuff - och allt det du uppfostrats till att inte göra - det är ok nu!

Mellanvården kan inte göra någonting - de har INTE mandat hur skrämmande det än låter så reagerar ingen -   många gånger har tanken varit  nära att ta till Psykackuten för hela familjen just för att någon ska fatta att det är allvar!

Jag har fått hjälp av vänner att orka stå vissa dagar - lagt fram bandspelaren på bordet hos soc och krävt chefers närvaro.

Det har gjort susen. Men vi är inte heller framme ännu - du skulle förmodligen bli helt matt om du skulle höra vår resa i den här djungeln! Många tror man överdriver för de kan inte tro att det vi berättar kan vara sannt...nej man vill inte tro det är sannt - därför ska vi baskemej skriva ner varenda handling som är fel - fortsätta söka information och stötta varandra vi alla som råkar illa ut och knäcks bara för att vi litat för länge på att de som ska göra jobbet att hjälpa oss med våra barn  som formligen skiter i det.

Ska vi ha barn som kallas mobbare om det finns enkel hjälp att få som medicin och kunskap i dagens fantastiska Sverige med all forskning som finns?? Ska våra barn byta skola för att de anses oupfostrade eller gå om klass efter klass???

Varför???

När man ser att någon annan går igenom samma helvete kan det ge styrka i sej - men det är ändå inte ok - så på något sätt behöver vi samla in röster till någon sorts grupp till föreläsning och nå politiker som lyssnar på att socialen måste granskas så att vi vanliga dödliga jordbor kan klara förstå hur verksamheten soc Bup etc fungerar - när det är så här måste ju det finnas någon som kan agera ledare! Ska det verkligen vara så att man ska behöva bli slussad mellan alla grupper och assistenter till sekreterare på hela avdelningen soc för att dessa inte ens kommunicerar mer än på fikarasterna...???

nej så ska det inte vara och på något sätt måste vi väcka de som kan göra gott och rätt!

När någon idiot uttalar att barn kan visa symptom av både det ena och det andra för att föräldrar blir osams - frågar jag mej med sunt förnuft -Är det konstigt att föräldrar blir osams när barnen inte mår bra ???

Hur kan man skylla en misstanke om diagnos på att föräldrar skulle vara i konflikt???

Igen säger jag att endast en utbildad specialist i ämnet kan utröna om detta och varför kan inte detta ske på samma sekund - kan man rådfråga ackuten ??Eller vilken chef ska vi kalla på uppmärksamhet??? Vi behöver bollplanka så mycket du orkar - få med fler i diskussionen för att få resultat...så går mina tankar....vad tror du?

Kontakt personer finns nu även genom föreningar. Det är helt nytt. Föreningen kan ha en kontakt person som både hämtar och lämnar samt är med vid träning - och träning tror jag på när det finns så mycket energier i en och samma lilla kropp.

Vid kampsporter är ofta disciplinen ganska hård och mönster och struktur är bara bra - samt regler och respekt - utredning måste ske och det behöver inte ta tid!

Sök på namn över ert lassarett - jag sökte och vände mej till högsta doktor för diagnosställningar och fick resultat ett  steg på vägen...många små steg har hjälpt oss bit för bit ...vi är inte framme - men på väg -

Ni föräldrar kan söka ackut hjälp också har jag fått lära mej för då ska denna avdelning vara tvingad att hjälpa även barnen i familjen - se över detta i er kommun och i ert landsting. Googel är bra genom sömnlösa nätter ---

Socialen har krav från politisk synvinkel att hjälpa ett barn till kontaktperson eller familj inom viss tid se över detta också så kan det trycka på också - mycket kritik har riktats emot sos för sånt här så det kan vara bra att det kommer upp igen.

Jag tror verkligen att samlar vi tillsammans upp alla misstag och nochalans soc pysslar med, kan uppdrag granskning ta sej an detta för en  god saks skull. Hur går dina tankar?

Var rädd om dej och familjen - ta en paus och lämna allt för en stund - kom tillbaka och ge en oförutsedd kram till bråkets härskare - se tillbaka på den lille som nyfödd - ingen bad om det här - man får gråta - man får vara ledsen - sedan tar vi nya tag och ger allt vi kan igen och igen och igen för våra barn - för att vi älskar dem gränslöst!

/Omtalad

2009-10-07 16:02:33

OBS: Det gäller att din ansökan om vårdbidrag kommer in till Försäkringskassan så tidigt som möjligt.

Allting måste inte vara med skrivet i deras papper men ansökan ska vara inne hos Försäkringskassan. Lämna den gärna så att den verkligen kommer in, även om den inte är klar.

Underteckna med ditt namn.

Kompletteringar kan man alltid göra senare. Det är ansökningsdatumet (denna månad) som är viktig. Annars får man inte vårdbidrag för de månader som passerat...

2009-10-11 13:28:25

Tack för dina ord - jag fick med mej papper hem vid info - det är bäst jag ringer och ser efter att de verkligen datumfört min ansökan!!!

Vilken bra sida det här är för byte av info och peppning!

Omtalad

2009-10-12 00:54:43

Hej

Nu finns något nytt som är jättebra - det kallas familjehus och är kopplat via kommunen - här kommer hjälpen fort - inget mer krånglande från soc och bup -  här görs "visktest" och alla träffar barnen under samma dag - sedan skickas remisser för tex djupgående utredning eller vad nu barnet har behov av eller för - barn kan gå i gruppterapi och få träffa barn med liknande problem eller vardag - det finns föräldrastöd på liknande vis - vi kommer ta hjälp av ett team som sätter barnet i fokus och hela kontaktnätet kring barnet i vardagen allt från vänner till skola läkare vänner föräldrar alla som anses viktiga i vardagen - så beslutas där  och då vem som kan agera spindel nätverket och det är rent fantastiskt att numera slippa söka rätt människa att få hjälp av - för det tar familjehus redan hand om - det är så skönt!

Om föräldrar vill att barn ska få gå igenom en utredning ska de få det men kruxet är att det är väldigt lång väntetid - förmodligen olika i olika kommuner - men familjehus kan lyssna till och se hur ackut läget är och som för oss har de gjort allt för att skynda på ärendet och det räcker för mej eftersom det är så stor lättnad att bara få veta att det är på gång i alla fall -

Fråga gärna mer så kanske jag kan svara vi har kämpat i 2 år - ge inte upp - du kan gärna anmäla till socialstyrelsen om soc inte gör det som de ska - och likväl till barnombudsmannen för det är bra att så många som möjligt belyser problemen - för barn måste få hjälp - finns misstanke så ska alla som vill få svar - det är för barnens bästa!

//Medflyt

2010-06-29 11:51:40

jag vet inte hur sånt fungerar idag. men jag vet att när min syster var liten (hon är nu 23år) så kämpade min mamma med att få en utredning på henne. hon verkade efter, retade sig på ljud och andra konstiga saker, var lite anorlunda och klarade inte saker så bra i skolan som man borde.

men alla bara hånade mamma. sa att hon bara var en orolig förälder. hon gick med henne till bup, skolkuratern och massa annat. men alla sa samma sak, just att hon bara var orolig förälder.

men en sag då hon gick på gymnasiet första året, så fick hon äntligen startat en utredning. dom hittade då att hon har en mycket låg utvecklingstörning, torett-syndrom med ticks och tvång.

detta fick och får hon än idag lida mycket för. dom ville att hon skulle börja särskola, men mamma tyckte inte det kändes rätt då hon bara hade 1 år kvar på gymnasiet. att då bli och känna sig som ett "sär" som hon sa är helt galet i den åldern. bättre att få växa upp med det och därmed lärea sig leva med det.

hon hade "normala" vänner, men man märkte tydligt att något inte är rätt.

hon bor idag i egen lägenhet, men klarar inte alla papper, kontakt med oliak myndigheter själv. det jobbet får min mamma ta hand om idag, vilket jag kan tycka är hel-galet. min mamma har tillräckligt med jobb och saker att ta hand om och då ska hon behöva ta hand om sin dotter som är 23 år gammal.

vi har haft det SKIT jobbigt med henne under vår uppväxt. hon kunde inte äta tillsammans med oss för hon hörde massa ljud och satt och smaskade mycket högt för att "överrösta" oss. hon hade massa konstiga ryck för sig som vi syskon retade henne för.

idag mår hon mycket psykist dåligt, går hos psykolog och på habiliteringcenter. hon går på mediciner, som dock inte hjälper speciellt mycket. hon vill ofta ta sitt liv, just pga av att det är så jobbigt att få veta sånna här saker när man gymnasiet och ska ses som en vuxen människa. hela livet ställs om.

 jag hoppas verkligen för andra barn och föräldrar att det idag är lättare att få en utredning så barnen kan få hjälp i tidig ålder. blir så arg när jag tänker på hur min syster coh mamma blivit behandlade.

stå på er ni som är oroliga. livet går inte att leva om, och definitivt inte för ett barn som det ahndlar om hela uppväxten och hur livet sen ska fungera.

2010-06-29 21:06:52